Nånting är allvarligt fel...

med svensk migrationspolitik.

Man utvisar inte döende barn. Man gör bara inte så.

Läs det här: Länk

Skor.

Idag har jag impulsköpt de mest höglackade skor jag någonsin försökt gå i. Lite läskigt. Men oh så snygga dom va då!

Dom ser inte lika höga ut på bilden som i verkligheten dock...

Panik.

Efter månader av tystnad så känner jag nu återigen att jag har något att säga. Och det som provocerar fram denna förändring hos mig är detta.

Helt ärligt, det här ger mig lite smått panik. Och då syftar jag inte på Birgitta Olssons lobbande, utan att ett sådant här förslag faktiskt kan komma att gå igenom.

Problemet som lagen ska lösa, om jag nu förstått det hela rätt, är att kvinnor i många europeiska länder inte har någon möjlighet att stanna hemma från jobbet, utan är, eller känner sig, tvungna att gå tillbaka till jobbet mycket kort efter förlossningen. Och det är så klart hedervärt att man vill förändra detta.

Men det måste väl ändå finnas bättre sätt att lösa problemet på än det här? Hur kan tvång vara en bra lösning?

I Sverige så finns ju dessutom inte det problem som den här lagen är tänkt att lösa. Och det känns trist om vi i Sverige ska behöva "sänka" vår jämställdhet på grund av detta.

Nu har jag tokigt dålig koll på EU-regler/-direktiv/-lagar etc. (Jag är ju trots allt bara naturvetare.) Men det kanske går att få någon sorts "snus-undantag"? Om vi nu har fått dispens för något som är onyttigt (snus), så kanske vi kan få det från något som vi faktiskt inte alls behöver, och som dessutom skulle sänka vår jämställdhet.

Men vad vet jag...

På jobbet

Jag sitter på jobbet och är irriterad. Jag har nämligen tappat bort ett protein. Det kanske låter trivialt, men det känns väldigt nesligt. Ännu har jag dock inte gjort allt i min makt för att lösa problemet. Jag ska leta lite noggrannare efter det imorgon. Jag återkommer med vidare upplysningar i mysteriet.


I helgen ska jag åka på Torp-konferensen. Det känns väldans trevligt. Jag hoppas träffa på många gamla vänner!

Glad midsommar!

Fredag 090605

Det här är ju löjligt. Jag har inte uppdaterat på evigheter. Det beror på brist på inspiration. Å inte tänker jag ha dåligt samvete för det heller. Så det så.

Men, vem vet, det kan ju bli ändring.

För övrigt sitter jag ensam hemma en fredagkväll. Och är oerhört nöjd med det. Vilket är väldigt olikt mig. Men jag tror det beror på att det är dåligt väder och att jag är dödstrött. Å så tror jag att jag kanske är på väg att bli sjuk.. vilket kan va orsaken till att jag är så trött.

Nä, nu ska här snart sovas! Gonatt!

Hemma

Jag har varit ute och rest igen. Nästan en hel vecka den här gången, och det känns väldigt, väldigt trevligt att vara hemma igen.

De första 3 dagarna av min bortavaro tillbringade jag i Stockholm, och därifrån tog jag flyget tillbaka till Ume, och stannade till hemma i 2 min för att byta skor och hämta en till väska för resten av resan. Då bar det av till Hemavan! Där har jag varit i 4 dagar och fraterinserat mig med nobelpristagarae. (Nåja.. jag ska erkänna att det näraste jag kom till att hänga med "Mr RNA polymerase" var när jag fixade hans ppt presentation). Jag har också fått åka några åk i backarna och det var riktigt härligt!

Men nu är jag hemma igen och planen är att jag ska vara det till i mitten av maj!

Just nu jobbar jag för övrigt med en utmaning jag fått av min brors kompisar. Den finns i kommentaren till det här inlägget. Det ska bli lite spännande att se hur det ska gå...

Kroniskt jämförelsesyndrom

Jag lider av kroniskt jämförelsesyndrom. Detta är en mycket handikappande åkomma som leder till att man inte tycker om sig själv, inte tycker om andra och är konstant avundsjuk.

Låter det jobbigt? Det är det.

Är det måhända någon som har några bra tips på hur man kan bota eller lindra denna fruktansvärda sjukdom??? Snälla!!