Isolerad

Det är inte roligt alls att ligga hemma och vara sjuk. Men blir lixom... helt avskärmad från resten av världen. Här ligger jag (i ett töcken av illamående och huvudvärk) och kollar på svt.se, läser böcker, och surfar runt efter info om nya hygienartiklar.

Under tiden fortsätter livet som vanligt för alla andra. Medan tiden liksom... står still... för mig.

Hemskt irriterande.


Appropå "123 saker", tv-programmet jag kollade på. I det programmet så berättar de om "Kongokrisen", en väpnad konflikt i Kongo på 60-talet, där bland annat svenska FN-bataljoner var delaktiga. Det är typ de enda svenska trupper under de senaste 200 åren som varit med om regelrätt krig. Min körskollärare var en av dessa "kongosvenskar" och han berättade lite för mig om det han hade varit med om... Framförallt hur det va när han kom tillbaka hem och led av PTSD (eller, det är min diagnos iaf), och inte kunde sova om nätterna och återupplevde de hemska saker han varit med om.

Det är en av orsakerna till att jag är pacifist. Krig är dumt, och det kommer det alltid vara. Det må vara de som tycker att jag är naiv, men jag säger som Skorpan: "Om alla tänkte som Jonathan så skulle det inte finnas några krig!"


Ikväll har jag promenerat runt kvarteret med Isa. Nu undrar jag om jag inte kommer palla med att gå till jobbet imorgon heller, eftersom jag blev alldeles snurrig av promenaden. Undra om det måhända är en influensa jag har råkat ut för...